Släktens arkiv
På denna arkivsida samlar vi allt slags material om släkten Nordenskiöld och släktföreningen som brev, bilder, protokoll, släktkrönikor eller andra skrivelser som vi har skrivit av eller scannat in. Många finns i Pdf format. Här finns också olika notiser som inte längre är aktuella, men som kan vara intressanta att läsa om ändå.
Vi tar gärna mot alla slags dokument som ni har i lådor och skåp och som berör släkten Nordenskiöld. Maila till styrelsen@nordenskiold.se eller skicka till släktföreningens styrelse genom ordförande Louise Nordenskiöld, Lorensviksvägen 2A, SE-183 63 Täby.
Den Nordenskjöldska gården i Karlskrona
Den s.k. Nordenskjöldska gården i Karlskrona. Gården är en hörnfastighet mot Amiralitetsparkens nordvästra del som fram till i början av 1970-talet hyste Blekinge Museum. Huvudbyggnaden av tegel och putsat i lejongult uppfördes 1794 och gårdshuset troligen på 1790-talet. 1971 blev Nordenskjöldska gården byggnadsminne. Gården ägdes och beboddes av Axel Gustav Nordenskjöld (amiralens Otto Henriks yngste son) och hans hustru Julia Maria f. Falkman. I huset finns också två porträtt av Axel Gustav och Julia Maria som Christina Nordenskjöld Liljegren donerade 2011. Makarna Nordenskjöld ligger begravda i Karlskrona.
I sina memoarer beskriver Thure Gustaf Nordenskjöld (1873-1946) - sonsons son till viceamiralen Otto Henrik och sonson till Axel Gustav - sina besök hos sina farföräldrar i den Nordenskjöldska gården i Karlskrona.
Läs här ett utdrag ur Thure Gustaf Nordenskjölds memoarer.
Brev från Antarktis
Läs mer om den fantastiska samling brev och kort som sändes från fartyget Antarctic under Otto Nordenskiölds Antarktisexpedition. Otto Nordenskiöld, född 6 december 1869 och död 2 juni 1928 var en svensk geolog, polar-forskare, professor samt rektor vid Göteborgs handelshögskola. Han blev känd som ledare för den första svenska Antarktisexpeditionen 1901 med skeppet Antarctic. Fartyget Antarctic var ett svenskt expeditionsfartyg som användes under flera svenska forskningsresor till Arktis och Antarktis åren 1898 till 1903.
För ett par år sedan arrangerade Stefan Heijtz tillsammans med Fred Goldberg en unik Antarktisutställning på Postmuseet om Otto Nordenskiöld och de brev som sändes till och från fartyget Antarctic. Stefan har nu sammanställt sin fantastiska samling brev och kort som kan laddas ner av den som är intresserad. Delar av den här samlingen har tidigare ingått i den artikel om Otto Nordenskiölds expedition som ingick i Postmuseums årsskrift för 2001 (Fred Goldberg 101-120).
Ta del av brevväxlingen
Brevväxling mellan Hedda Nora Nordenskiöld och hennes make Adolf Gustav
Här kan du läsa om de brev som mitt under det finska kriget 1809, utväxlades mellan Hedvig Eleonora hemma på Frugård och hennes make Adolf Gustaf Nordenskiöld som befann sig på Sveaborgs fästning.
Hämta brevväxlingen i Pdf-format
Korrespondens mellan Hedvig Eleonora Nordenskiöld och sonen Otto Gustaf
”Tack för dit bref” är en studie om korrespondensen mellan Hedvig Eleonora och hennes son Otto. Författare är Mariella Kotur, som studerar till lärare vid Stockholms universitet. Detta är hennes B-uppsats i Historia II, 2011. Studien lyfter fram hur moderskapet, könsaspekter och påverkan av den sociala miljön tar uttryck i brevets innehåll samt brevets olika funktioner och dess roll inom familjen. Vidare ges en inblick i hur relationen mellan mor och son kunde se ut på 1800-talet samt hur den kvinnliga brevskrivningen såg ut och konstruerades utifrån den samtid Hedvig Eleonora levde i.
Hämta korrespondensen i Pdf format
"Den gamle majoren på Fårbo Säteri"
Den gamle majoren och godsägaren Carl Adam Nordenskjöld (1795-1880) levde sitt liv på Fårbo Säteri, en av släktens gårdar. Sammanställningen av hans liv är gjord 1970 av Carl Adams sonsonson, överläkaren jan Nordenskjöld, Gävle. Sammanställningen presenterades vid Nordenskiölds släktmöte på Fårbo 15 augusti 1970.
Adolf Erik Nordenskiölds flyktfärd över isen
Skrinnari är en tvåspråkig tidskrift för långfärdsskrinnare i Finland. De har i samband med sitt 20- års-jubileum gett ut ett festnummer med en artikel om Adolf Erik Nordenskiöld och hans legendariska skridskofärd från Finland till Sverige. Artikeln försöker klarlägga de dramatiska händelserna i januari 1859 i samband med flyktfärden med underlag från de gamla kartor, källskrifter och grafiska kopior – med anknytning till Adolf Eriks färd – som Martti Blåfield har letat fram ur sina arkivgömmor.
Släkten Nordenskiölds val mellan Sverige och Ryssland
I uppsatsen ”Infernt är det att krig & pest så skall skilja folk & släktingar från varandra.” av Kristiina Kalleinen beskrivs varför det flertal personer ur släkten Nordenskiöld, som i slutet av 1600-talet bosatt sig i Finland och senare adlats under de följande generationerna, stannade kvar eller återvände till Sverige med resultatet att släkten dog ut i Finland år 1936. Bandet till släkten och äktenskapsstrategierna, närmare bestämt giftena mellan kusiner, utgjorde viktiga faktorer. Av betydelse var också tendensen att vilja satsa på en vetenskaplig bana snarare än en karriär inom det militära.