Släktens gårdar

I släkten Nordenskiölds ägo har funnits flera torp, gods och gårdar genom generationerna. Här presenteras fyra av dessa – Dalbyö, Frugård, Fårbo och Torpet Nordanåker. Vi berättar också om Hoglandsrummet och Vegarummet och hur de kan besökas.

Torpet Nordanåker
Erik Mattson och hans söner föddes på torpet Nordanåker som låg strax söder om Tierp i Uppland. Där finns fortfarande en gård med namnet Nordanåker, även om den nuvarande byggnaden inte är så gammal. Gården finns utmärkt på moderna kartor och ligger ca. två km väster om E4 i höjd med Månkarbo. Jan Nordenskjöld besökte 1980 lantmäteriverket (LMV) i Gävle och lät fotografera gamla kartor över området. Där framgår det att torpet i mitten av 1700-talet tillhörde gården Ullfors ägor.
Läs mer om Nordanåker

Frugård
Frugård som syns här på bilden, är släktens mest kända gods och grundades redan i början av 1600-talet. Frugård – på finska Alikartano – ligger i Mäntsälä socken, Nylands län i Finland och kom i släkten Nordenskiölds ägo 1706 genom Johan Nordberg och genom arv till hans son översten Karl Fredrik Nordenskiöld. Egendomens areal uppgick 1850 till 1.278 hektar, varav 350 åker och äng. Herrgården är mest känd som barndomshem för släktens världsberömde upptäcktsresanden Adolf Erik Nordenskiöld, Nordostpassagens upptäckare.Frugård blev finska statens egendom 1964, delvis med stöd av en donation av ätterna Nordenskiölds Släktförening och öppnades som museum 1983. I huset presenteras Nordenskiöldarnas vetenskapliga insatser och intressen. Frugårds gårdskomplex representerar 1700-talsplanering. Karaktärshuset från år 1805 har sal med två våningars höjd. En del av rummen representerar interiörer från början av 1800-talet. Även parken utgör en attraktion i sig.

Fårbo
Fårbo säteri ligger i Misterhults socken, Kalmar län, i Småland. Redan på 1500-talet fanns här en större gård som omskrivs i jordeboken som Fåleboda och från 1665 som Fårebo. Säteriet kom i släkten Nordenskiölds ägo, när det 1791 köptes av viceamiral Otto Henrik Nordenskjöld – sjöhjälten från slaget vid Hogland och det s.k. ”Viborgska gatloppet”. 

Egendomen hade under en lång tid varit eftersatt så det fanns mycket att göra. Reparationer, nyodlingar, utdikningar, nybyggnationer mm. I ett brev som finns bevarat skriver amiralen om Fårbo: "Läget är rätt vackert med fisksjö framföre. Hus: medelmåttig byggnad efter ortens sed av trä. Vacker trädgård, och utsökt goda fruktträd, mest utländske. Stor skog, ägorna kunna mycket uppodlas och förbättras. Postgång till Calmar varje vecka. Antalet kreatur 60. Ladugården har givit årligen 50 lispund (anm. 1 lispund=8,5kg) smör och hundra daler silvermynt för mjölken. Skogen ger 150-200 tolfter plank och 50 tunnor tjära. Trädgården har varit utarrenderad för 27 riksdaler om året."

Det första som gjordes var att ta sig an säteribyggnaden som var i stort behov av reparationer. Kakelugnar byggdes och byggnaden isolerades. Vidare uppfördes brygghus och torkhus för lin. Nytt stall, ny loge, hönshus och vagnshus ordnades. En ny ladugårdsbrunn grävdes, 17 meter djup. Gärden inhägnades och fick nya portar. Nya lador uppfördes i odlingarna och aspalléer planterades. 3200 lass kärrjord påkördes jordarna. Amiral Nordenskjöld var en mycket driftig person på sin tid. En stor del av verksamheten var torparna. När amiralen tillträdde fanns det 9 torp, och under sin levnad lät han uppföra 12 st nya torp. De allra flesta var s.k. skogstorpare.

1832 i april gick amiralen ur tiden och sedan dess har ättlingar i rakt nedstigande led fått säteriet på sin lott. Efter amiralen var det näst äldste sonen major Carl Adam Nordenskjöld (gift med Johanna Amalia Stålhammar). När Carl Adam dog i september 1880 tog hans äldste son överste John Otto Henrik Nordenskjöld över.

John Otto var gift med sin kusin Vendela Charlotta Vilhelmina f. Nordenskjöld, vars far var en farbror till John Otto, nämligen kaptenen vid Kalmar reg:te Anton Mauritz Nordenskjöld på Bjädesjö säteri i Myresjö socken. Han var gift med Teofilia Vilhelmina Hammarskjöld vars farfars farfars far var ovanstående major Arvid Hammarskjöld. Så i och med John Ottos giftermål sammanlänkades släkterna Nordenskjöld-Hammarskjöld och en Hammarskjöld bodde åter på säteriet.

Vid John Otto Henriks död 1891 gick gården till sonen Harry, som också han gifte sig med en kusin - Edla Ottonie f. Nordenskjöld på Virbo (dotter till kommendörkaptenen Otto Reinhold Nordenskjöld och Edla Vendela Löwenborg). Otto Reinhold var alltså bror till ovanstående Vendela Charlotta Vilhelmina och son till Anton Mauritz och Teofilia Vilhelmina. Edla Wendela i sin tur var syster till Teofilia Vilhelmina, och stammade också från ätten Hammarskjöld.

Efter Harrys död 1922 tog sonen Otto Henrik över och än idag bor hans ättlingar på säteriet.Fårbo har sedan dess gått i arv i familjen Nordenskjöld och ända till våra dagar har hans ättlingar i rakt nedstigande led bott här, för närvarande Carina Nordenskjöld - änka efter friherre Fredrik Nordenskjöld som avled 2016.

Bjädesjö
Bjädesjö är ett säteri i Myresjö socken intill Bjädesjösjön nära Velanda. Förste ägare var Anton Mauritz Nordenskjöld (1797-1883), son till vice amiralen Otto Henrik på Fårbo säteri. Anton Mauritz var gift med Theofilia, född Hammarskjöld. Senare övertogs gården av Anton Mauritz son Alexis Nordenskjöld (1843-1907) gift med Anna, född Charpentier (1850-1939). Gården såldes så småningom till en av de sommargäster som under en tid bott på Bjädesjö.
Läs här om "Livet på Bjädesjö". Kåseriet framfördes 15/3 2000 i Myresjö Hembygdsförening av Nils Gabriel Nordenskjöld f. 1920 som då bodde i Eksjö. Han var son till Harald Alexis f. 1873, sonson till Alexis och sonsonson till Anton Mauritz Nordenskjöld.

Dalbyö
Dalbyö ligger i Västerljungs socken, Södermanlands län. Gården kom i släkten Nordenskiölds ägo när den 1881 köptes av friherre och professor Adolf Erik Nordenskiöld – en av världens främsta polarforskare. Gårdens mer kända historia börjar 1778 då det avskiljdes från Tullgarns kungsgård. Gården hette egentligen Dalby men den förste innehavaren, Erik Skjöldebrand, döpte gården till Erikslund. I början av 1800-talet avstyckades en bit av Erikslunds kustremsa som fick namnet Dalbyö. Här i ett vackert omgivande parklandskap lät Erik Skjöldebrand uppföra ett två-våningshus med 11 rum, troligtvis med en lokal arkitekt vid namn Anders Sundström från Nyköping. Idag bor friherre Carl Nordenskiöld och hans syster Harriet på ägor avstyckade från Dalbyö.
Läs mer om Dalbyö

Hoglandsrummet
På Rosersbergs slott ligger det sk. Hoglandsrummet, där föremål med anknytning till berömda slaget vid Hogland finns bevarade. Här finns bl.a. ett porträtt av vice amiralen Otto Henrik Nordenskiöld och hans vapensköld. Släkten Nordenskiöld är nära förknippad med Hogland och det sjöslag som utspelades där 1788, genom en av vår släkts mer kända profiler som är marinofficeren Otto Hindric (Henrik) Nordenskjöld 1747-1832. Otto Henrik vann stor berömmelse för sina insatser vid Hogland och det anses vara hans förtjänst att det sk. ”Viborgska gatloppet” fick en lycklig utgång för den svenska flottan. Läs mer om Otto Henrik under fliken Släktprofiler. Rosersbergs slott ligger i Sigtuna kommun straxt utanför Stockholm. Familjen Oxenstierna uppförde slottet på 1630-talet. 1762 blev det kungligt, när staten skänkte Rosersberg till Gustaf III:s yngre bror Karl XIII. På Rosersberg levde kung Karl XIV Johan och drottning Desideria ett behagligt och ledigt sommarliv. Rummen står nästan orörda från tiden 1795-1860 med välbevarade inredningar och samlingar. Den vidsträckta parken i ett leende Mälarlandskapet bidrar till charmen på Rosersberg. Slottet är öppet under sommarmånaderna. 

Vegarummet
Det s.k. Vegarummet finns på Observatoriemuséet i Stockholm. I detta rum möter vi Adolf Erik Nordenskiöld som på 1870-talet seglade runt Asien med fartyget Vega och utforskade Nordostpassagen. Muséet drivs av Vetenskapsakademien och är dess första egna byggnad.
Polarforskningen fick en anknytning till Observatoriet på 1870-talet då ”Sällskapet för antropologi och geografi” bildades och kom att bli en viktig stödorganisation för svensk polarforskning. Vetenskapsakademien stödde många svenska expeditioner och deras bibliotek fanns på observatoriet. Muséet är stängt sedan 2014 och eftersom verksamheten för tillfället är vilande finns ingen möjlighet att att besöka muséet eller att boka visningar. Ett arbete pågår dock i syfte att åter kunna bedriva verksamheten där.